Av Meta Bengtsdotter
Det här brevet (utan kuvert) hittade jag i min morfars gömmor. Om han själv fått det från en skojfrisk vän eller om tanken var att skicka det till någon i bekantskapskretsen förtäljer inte historien…
Käre Broder,
Du har kanske hört talas om mig och mina landsomfattande propagandaturnéer för nykterhetens sak. Under de senaste 14 åren har jag varje år gjort en rundresa genom Sverige och hållit en serie föredrag om dryckenskapens vådor.
På dessa mina resor har jag åtföljts av en ung vän, Herman Quist. Han hade ett tragiskt livsöde; han var av god familj och hade fått en utomordentlig uppfostran, men hans liv var ödelagt genom omåttligt missbruk av rusdrycker. Hur annorlunda hade inte hans liv gestaltat sig om han blott hade uppgivit sina fördärvliga vanor!
Herman brukade uppträda tillsammans med mig vid mina föredrag och sitta på estraden med dräglande mun och glo på publiken med vattniga, blodsprängda ögon, medan jag utpekade honom som ett skrämmande exempel på dryckenskapens följder.
Olyckligtvis dog Herman i våras. En gemensam vän har föreslagit att jag skulle tillskriva dig och fråga om du inte vore villig att intaga Hermans plats och åtfölja mig på min höstturné.
Din förbundne
Paul W. Alvin
Kyrkoherde
