Den dödliga derbyprotesten 1913

Den dödliga derbyprotesten 1913

Av Tomas Gustavsson

Dramatik på galoppderbyt 1913. Emily Davison har tagit sig in på banan och sprungits ner av den kungliga hästen, Anmer.

Idrott och politik anses vara svårt att skilja på. Men långt före NFL-spelarnas protest mot Trump, Chilekravallerna i Båstad 1968 eller Black power-protesten av John Carlos och Tommie Smith vid OS i Mexiko City samma år utspelade sig den kanske mest tragiska protesten med politiska förtecken. Platsen var galoppderbyt i Epsom Downes sydväst om London, tidpunkten den 4 juni 1913 och huvudrollsinnehavaren Emily Davison och en häst ägd av det brittiska kungaparet.

Klockan var tio över tre den här junidagen och stämningen var hög på galoppbanan där det sprungits hästtävlingar sedan 1661. Galopphästarna var på väg och kung George den femte och dennes hustru drottning Mary väntade med spänning på den kungliga läktaren vid upploppet. Detta för att se om kungens egen häst, Anmer, skulle kunna vinna loppet. Just som hästarna passerade kurvan vid namn Tattenham Corner kröp en kvinna under staketet och rusade in på banan där hon slogs till marken med våldsam kraft av den kungliga hästen. Anmer, med jockeyn Herbert Jones, voltade våldsamt och kastades ur sadeln men denne kunde hjälpas av banan med en lättare hjärnskakning. Kvinnan fördes med svåra skallskador till sjukhuset på Epsom Cottage men avled fyra dagar senare utan att ha återfått medvetandet. Hästen Anmer repade sig men kom aldrig mer att synas i tävlingssammanhang.

Snart stod det också klart att det hela inte rört sig om en olycka utan om en politisk protest. Detta eftersom den 40-åriga kvinnan, Emily Davison, var medlem av Women´s Social and Political Union, alltså de så kallade suffragetterna. Partiet hade bildats redan 1903 av Emmeline Pankhurst för att kämpa för bland annat kvinnlig rösträtt. Till skillnad från andra partier hyllade också vissa i suffragett-rörelsen även utomparlamentariska aktioner och utförde en rad våldsdåd. Bland dessa kan nämnas bomber mot kyrkor och bostäder tillhörande framstående politiker. Men också vandalisering av tavlor på nationalgalleriet i London och till och med ett misslyckat mordförsök mot premiärministern Herbert Asquith. Men man inriktade sig också på sportanläggningar och försökte bränna ner hus på golfbanor, kricketanläggningar, båthus, fotbollsläktare och flera galoppbanor. Ett misslyckat försök att bränna ner tennisanläggningen Wimbledon stoppades i sista stund av en nattvakt men även myndigheternas svar mot suffragetterna var våldsam. Polisen gick hårt fram även mot fredliga suffragett-demonstrationer och hungerstrejkande aktivister tvångsmatades på det mest gruvliga sätt.

Emily Davison.

Emily Davisons begravning följdes av 2 000 personer och snart började spekulationerna om att derbyprotesten varit ett självmordsförsök för suffragetternas sak? Vad som komplicerade det hela var att självmord vid den här tiden fortfarande var en olaglig handling i Storbritannien och hade Davison överlevt hade hon ställts inför rätta för att ha skadat jockeyn Herbert Jones. Vittnen menade att det sett ut som om Davison försökt lägga en banderoll med suffragetternas slogan: ”Rösträtt för kvinnor” på hästen Anmer. Ett naivt försök att på detta sätt försöka stoppa kungens häst. En tågbiljett som hittades i Davisons kläder gav kanske en ledtråd till mysteriet om vilket som egentligen varit hennes motiv. Hon hade nämligen köpt en tur- och returbiljett från Victoriastationen i London till Epsom vilket talade för att hon inte tänkt begå självmord genom sin protest.

Ett något märkligt efterspel kom också 15 år senare när Emmeline Pankhurst begravdes. Herbert Jones, som varit för skadad för att delta vid Davisons begravning 1913, lade nu ner kransar både på Pankhursts och Davisons gravar. Dock anses det vara en skröna att Jones 1951 tog livet av sig efter att ständigt ha ”hemsökts” av Emily Davisons uppskärrade ansikte framför hästen. Snarare var det Herbert Jones tilltagande dövhet  som fick den gamle jockeyn att skruva på gaskranarna i sitt kök och begå självmord. Det dröjde också till efter kriget 1918 innan kvinnor började få rösträtt i Storbritannien. Något som dock var före bland annat Sverige!

Share

Leave a Reply

Your email address will not be published.