Av Billy Bengtsson
Televisionen får ett sent genombrott i Sverige om man jämför med USA och resten av Västeuropa. VM-fotbollen 1958 kan mest ses i Stor-Stockholm och i Syd-Sverige men i det senare fallet tack vare danska sändare. Det är först i veckan mellan jul och nyår som köpfesten på TV-apparater bryter ut i Sverige. På nyåret 1960 ska det införas moms på TV-apparater och därmed prishöjning vilket öppnar många plånböcker. Under årets sista vecka säljer en medelstor radio/TV-affär TV-apparater för 50 000 kr.
Men kunderna kan vara luriga. De lånar en TV-apparat i flera veckor, lämnar den sedan tillbaka, kontaktar en annan firma och kan på så vis ordna gratis TV-tittande i flera månader sedan försäljarna satt upp fönsterantenner under prövotiden.
Prutandet spelar fortfarande roll. TV-handlarna får ofta gå med på 10 procents prisnedsättning eller gratis antenn. Det ska då tilläggas att en ny TV-apparat kostar 1 200 till 1 400 kronor i ett läge då en vanlig månadslön håller sig strax över eller under tusenlappen.
Det säljs Concerton, Philips, Siemens, Scantic, Luxor, Graetz och några märken till. Alla är utrustade med vikdörrar eller jalusier. Sänds det inget program ska inte TV-apparaten stå där och gapa med sin tomma ruta för det ser oartigt ut när det kommer gäster. I stället ska TV:n göra tjänst som möbel med exklusivt träslag, helst i teak, jakaranda, mahogny eller valnöt.
Så långt som i Frankrike går inte finkänsligheten. Där låser värdfamiljen in den tysta TV-apparaten i garderoben eller på något annat ställe, i säkert skydd för upptäckt.
