Av Tomas Gustavsson
Martina Navratilova spelade tennis i Wimbledon när hon fyllt 49, Stanley Matthews fanns på plan för sitt Stoke City i högsta engelska ligan vid 50 och Gordie Howe på rinken för Hartford i NHL vid 52. Ändå står denna veterantrio till atleter ordentligt i skymundan för svensk idrotts verklige ”grand old man” som dök upp första gången i guldsammanhang i London 1908. Han var då redan 60 år fyllda och tog sedan nya OS-medaljer vid 73. Bara en sviktande hälsa hindrade honom också från att ställa upp i OS i Paris 1924. Då var han nästan 77 år!
Det är visserligen mer än ett helt sekel sedan men ändå framstår den niofaldige olympiske medaljören Oscar Gomer Swahn i en mycket märklig dager. Det fanns knappast någon ”åldersfascism” likt idag när den 60-årige kamreren vid Svenska Telegrambyrån en julidag 1908 ställde sig 100 meter från det löpande hjortmålet på Bisleys skjutanläggning, sydväst om London, och tog sitt första OS-guld.
Den svenska skyttetruppen hade anlänt till denna brittiska skyttemetropol ett par veckor tidigare. Till saken hör också att Oscar Swahn, som dittills mest var känd för att fem år tidigare tilldelats Vasaorden för sina insatser inom näringslivet, hade sin son Alfred – bara 28 år – med till London. Alfred kom med tiden att bli en ännu mer framgångsrik skytt än fadern. Oscar Swahn, som var född i bohuslänska Tanum, hade redan som 16-åring engagerat sig i ortens skarpskytteförening för att långt senare bli ordförande i Uddevalla Skyttegille. I Stockholm, dit Swahn senare flyttade, representerade han passande nog Veteranernas Skytteförening. Löpande hjortmål innebar att en hjortsiluett, ringad med poäng från ett till fyra, drogs längs en 25 meter lång bana. Swahn kom till London-OS med ett vanligt armégevär och ansågs inte att ha mycket att hämta mot britterna och deras specialkonstruerade tävlingsvapen. Skyttarna i grenen sköt tio skott och svensken var den ende som kom upp i 25 poäng. Närmast efter svensken följde också sex britter.
Några dagar senare var det dags för lagtävling där svenskarna, alltså far och son Swahn, tillsammans med Arvid Köppel, 41 år, och Ernst Rosell, 27, tog ett nytt OS-guld. Oscar Swahn rundade sedan av Londonbesöket genom att även bli trea i grenen dubbelskott.
Vid Stockholms-OS fyra år senare fanns Swahn med på nytt och blev där med sina 64 år den äldste guldmedaljören genom tiderna efter Sveriges seger i lagtävlingen. Efter åtta års uppehåll på grund av första världskriget gjorde olympiska spelen comeback i Antwerpen och vem stod inte på startlinjen – jo 72-årige Swahn som tog en silvermedalj och därpå lade ett nytt OS-rekord till handlingarna. Nämligen som den äldste medaljören genom alla tider. Fyra år senare beredde sig Oscar Swahn på en fjärde OS-start men nu hade tiden hunnit ifatt honom och han tvingades utebli på grund av sjukdom. Oscar Swahn avled år 1927.