Av Tomas Gustavsson
Den 1 april 1946 hade Gymnastikföreningen Örnen sin våruppvisning i regementet T4:s gymnastiksal i Hässleholm. Utsänd från lokaltidningen Norra Skåne var tidningens alldeles färske sportjournalist Bengt Nilsson som där skrev sitt allra första referat under signaturen, ”Benson”. Den 2 april fanns texten i tidningen och dagen därefter en annan artikel från samma signatur under rubriken: ”Vittsjö får ett träsk till ny idrottsplats.” Den ännu inte 18 år fyllde Nilsson – som med tiden skulle utvecklas till en av landets första TV-kändisar, då under namnet Bedrup – hade gjort entré i spalterna.
Trots, eller möjligen på grund av, sin ungdom kom Bedrup att sätta sin prägel på Norra Skånes sportbevakning och tidningens sportsidor. Utvecklingen blev närmast dramatisk under de knappt tre år som detta journalistgeni var anställd i Hässleholm. Rena sportsidor i svenska dagstidningar dröjde även om Svenska Dagbladet redan 1920 hade gått i bräschen för den ”moderna” sportbevakningen. I Norra Skåne fanns också tidigt enstaka sporthändelser i notisform. Men då utan någon sportvinjett och placerade bland andra notiser på tidningens allmänna sidor. På 1940-talet hade dock denfortfarande sparsamma sportbevakningen äntligen placerats i grupp på en och samma sida i tidningen. Ofta var dock referaten enahanda och alltid utan tillhörande foton.
Men allt detta skulle förändras i samband med att Bedrup dök upp i Hässleholm. Inte nog med att han snabbt blev ett språkligt, piggt inslag på sportsidorna utan han verkade dessutom ha en hur stor arbetskapacitet som helst.
Signaturena ”Zorro”, ”En garde” och några andra var flitiga medarbetare i Norra Skåne men ingen munde mitra sig med ”Benson.” Han åkte gärna ut i bygden, som till Osby för att skriva om bandylagets framgångar där eller till Tyringe där Bertil Bergman & lovar i full gång med att bygga Göinges första hockeybana. Bedrup bevakade handboll i Hässleholm och brottning i Bjärnum under vintertid och fotboll på diverse ställen under sommaren.
Men Bedrup hade redan vid denna tidpunkt också fått upp ögonen för en större och mer internationell bevakning. Därför blev det redan under Hässleholmstiden reportageresor till velodromcykling i Köpenhamn och till Dynamo Moskvas match i Norrköping. En tidig och härlig Benson-artikel handlar om när han åker tåg söderut från Älmhult och råkar på ”idrottens svans” i form av några överförfriskade ungdomsfans vilka till slut kastas av tåget av konduktören.
Men Bedrups skrivarlust syntes också snart på ett helt annat sätt. Nästan dagligen skrev han en krönika som inledningsvis bara kallades ”Benson” men som snart blev ”Benson vid ringside” och efter en tid till och med fick en grafisk vinjett. Unikt i tidningen vid denna tid. Bedrups stora boxningsintresse låg förstås bakom namnet på krönikorna men dessa kom att handla om allt från lokala fotbollsmatcher till engelsk fotboll och ishockey. Och så då boxningsmatcher både på lokal och internationell nivå. Bland krönikerubrikerna hittar vi : ”Mager lokal idrottsgödning”, ”De nya skall görat” eller ”Snurrigt i handbollen.”
En närmast fantastisk egenannons dök också upp i tidningen sommaren 1946, några dagar efter det att Joe Louis och Billy Conn mätts i en proffsmatch om VM-titeln: ”Matchen började klockan 3.16 på morgonen. 2.28 in på åttonde ronden hade den brune bombkastaren slagit knock out. Några minuter därefter spottade Norra Skånes press ut detaljer om matchen. Tidningen var den enda i Göinge och en av de få i landet som på morgonen kunde bjuda läsarna på ett längre referat. Det är ett exempel på hur snabbt Norra Skåne arbetar och att vår idrottsavdelning är pigg, vaken och omfattande.” Man anar lång väg Bedrups hand över både referat och annons.
Något annat som imponerade med den unge Bedrup var att han aldrig var rädd för att sticka ut hakan och gå i klinch med idrottsfolk både från klubbar och andra tidningar. Han kom ihop sig med någon ledare i Hässleholms IF om en artikel beträffande nyförvärv. Han varnades för att ens visa sig i Jägersborg sedan han skrivit att den klubben ”spelade hårt” och gick i polemik med Arbetets sportjournalist, den gamle storsprintern, Lennart Strandberg. Detta sedan Malmöbon kritiserat löparbanorna på Göingevallen i Hässleholm.
Redan i augusti 1946 fick Bedrup också åka och bevaka EM i friidrott som avgjordes på Bislet i Oslo. ”Bensons” bevakning från den tävlingen stod inte de stora tidningsdrakarna efter i varken omfång eller kvalitet. Till OS I London, två år senare, kom Bedrup dock aldrig men med vanlig uppfinningsrikedom grejade han en daglig krönika ”Olympiaden i etern” där han kommenterade radiorapporteringen.
Men Norra Skånes guldklimp på sportredaktionen hade förstås fått ögonen på sig ’även från större tidningar. Expressen i Malmö lockade den 30 november därför skrev Bengt Nilsson, som snart ändrade efternamnet till Bedrup, sin sista krönika i Hässleholmstidningen. Där gjorde han en rapsodi över minnen från Norra Skåne-tiden och ”Benson” avslutade som vanligt i egen, skön stil: ”Mycket mera kunde sägas från roliga upplevelser. Men konsten att skriva är att sätta punkt, har någon sagt. Och här slår vi alltså ned den sista. So Long!”