Enda snapphanefilmen som blev succé       – tack vare Edvard Persson

Enda snapphanefilmen som blev succé – tack vare Edvard Persson

Av Billy Bengtsson

De tre affischfigurerna i filmen “Snapphanar” var Eva Henning, George Fant och Edvard Persson.  På annandagen 1941, för snart 80 år sedan, hade den premiär.

Nog borde ett så händelserikt avsnitt av vår historia som kampen mellan svenska soldater och skånska snapphanar locka svenska filmmakare. Några gånger har det skett men kritiken efteråt har i regel varit ljum för att inte säga bister. Dock med ett strålande undantag; “Snapphanar” inspelad 1941 med Edvard Persson i en av de ledande rollerna. Premiären skedde annandag jul för exakt 80 år sedan. Fint folk anlände till Broby sommaren 1941 när inspelningen av ”Snapphanar” påbörjades. Flanerande Brobybor trodde inte sina ögon:

”Nämen, är det inte självaste han, Edvard Persson, som går där på torget?”

Andra sceniska storheter som också hedrade ett Hollywood-inspirerat Göinge med sina besök var flickidolen George Fant och den nordiskt svala skönheten, 21-åriga Eva Henning.

Snapphanar hade premiär annandag jul 1941 och fick ett hyggligt mottagande av recensenter och publik. Men så hade inte bara scenisk elit utan även litterär och musikalisk sådan engagerats. Manuskriptet skrevs av poeten och ständige sekreteraren  i Svenska Akademien, Karl Ragnar Gierow. ”Snapphanevisan” med text av Gierow och med den taktfasta refrängen, ”Bössor äro för handen” sjöngs av Edvard Persson, George Fant, Oscar Ljung och Åke Ohberg. Trion spelade söner till Grimme-Jens. Musiken komponerades av Lars-Erik Larsson. Idén till Snapphanar fick Karl Ragnar Gierow, som var sommarboende i Hästveda, en vacker sommarsöndag 1939 när han företog en cykeltur genom Göinge. Inspelning skedde i Europafilms studio i Sundbyberg och utescenerna hämtades från Sporrakullagården i Glimåkra och trakterna kring Broby och Loshult.

Edvard Persson och Åke Ohberg hade framträdande roller i “Snapphanar”.

Filmens idoler förde med sig ett skimmer från en annan värld till Nordöstskåne som hade kvar sin lantliga prägel från början av seklet. Bertil Jönsson, som senare blev lokalredaktör för lokaltidningen Norra Skåne i Broby, berättade att han som 20-åring cyklade lång väg genom skogen, tog sig igenom oröjd terräng, lyfte cykeln och vadade över en bäck för att ta sig fram till inspelningsplatsen. Scener som snabbt flimrade förbi i den färdiga filmen föregicks av stort förberedelsearbete och många omtagningar för att sedan mötas med förvåning av ortsbor på biografen sedan de följt inspelningen på ort och ställe:

”Va! Blev det inte mer än så här? Den där scenen tog det ju hela dagen att spela in.”

Sporrakulla var vid den här tiden fortfarande bebott och gårdsfolket förundrade sig över den räls som byggts upp på vilken kameran och fotografen rutschade fram och tillbaka för att följa Edvard Persson när han gick och plöjde på åkern. George Fant, eller flickornas Fant som han kallades i veckopressen, spelade Ored, son till Grimme-Jens. Som Sveriges svar på Errol Flynn briljerade han i Snapphanar med heta kärleksscener och djärva uppvisningar i fäktning och slagsmål. Regissör var Åke Ohberg som också spelade Grimme-Jens son Nils.

Handlingen i filmen kretsar kring den självägande och fredsälskande bonden Grimme-Jens i Edvard Perssons imposanta gestalt, hans hustru Cilla (Tekla Sjöblom ) och parets söner Ored, Per och Nils. Tiden är gränskrigens 1600-tal och familjen tvingas välja sida mellan svenskar och dansksinnade snapphanar och friskyttar. Situationen kompliceras av att Ored tagit värvning som svensk officer. Brutalt uppträdande av den svenska ockupationsmakten tvingar Ored att liksom fadern och bröderna söka sig till snapphanarna. Per axlar ledarskapet för den danske kungens lokala friskytteförband som kapten Grimme-Per. Ored lurar sina fiender genom att uppträda i svensk uniform. I sådana ärenden kommer han i kontakt med ryttmästardottern Kerstin som han förälskar sig i. Under Grimme-brödernas ledning genomför snapphanarna framgångsrika attacker mot den svenska arméns foror. De lyckas ta över en svensk fästning men svenskarna går till offensiven. Bröderna Per och Nils dödas under striderna. Ored och övriga snapphanar stängs inne i fästningen sedan ett svenskt arméförband tagit sig in på borggården i täckta vagnar. På den tiden fick äventyrsfilmerna lyckliga slut. Den svenske översten meddelar amnesti till alla som förbrutit sig mot den svenska överheten och Ored förenas med sin Kerstin. 

Sporrakulla gård utanför Glimåkra var en av inspelningsplatserna i “Snapphanar”.

Det går fortfarande att känna igen vissa miljöer i filmen, främst då Sporrakullagården. I filmen beskrivs vissa händelser efter verkliga förebilder, bland annat kuppen mot Karl XI:s krigskassa i Loshult och bränningen av Örkened om än i diffusa penseldrag. Men sedan finns det också avvikelser från historiska fakta, främst då i finalen. Att en svensk överste skulle medge generös absolution för det förflutnas synder fanns inte på kartan i 1600-talets Skåne. Rengöring av latrinerna med bara händerna och därefter avrättning medelst stegel och hjul hade dansksinnade gerillasoldater att se fram emot oavsett de ångrade sina tilltag eller ej. Ingen ryttmästardotter tilläts i verkligheten att förena sig med en överlöpare som Ored. För brottslingar av hans sort reserverades tortyr och avrättningsmetoder som i sadism kunde jämföras med vad som tillämpades på befallning av sinnessjuka kejsare i det gamla romarriket.

Snapphanar hade ett tydligt pacifistiskt budskap, främst manifesterat av den frihets- och fredsälskande Grimme-Jens. Filmens moral sammanfattas i avslutningsscenen där den svenske översten i Sven Bergvalls perukklädda gestalt ger sin högstämda hyllning till fred, frihet och respekt för varje nations gränser. Det var ord som sjönk djupt in i biopubliken i en tid när grannfolken i Danmark och Norge led under det nazistiska oket. Snapphanarna var visserligen frihetskämpar men där fanns även kriminellt slödder. Svenskarna var trots allt ockupanter men alla svenskar var inte förtryckare. Udden kunde uppfattas som ett utrikespolitiskt ställningstagande och fick inte bli för spetsig. Ingen visste hur kriget skulle sluta och tyskarna var hyperkänsliga för opinionsbildning mot Hitler och hans anhang.

Snapphanetiden har sällan återkommit i svensk film. Göingehövdingen, baserad på Carl August Cederborgs roman från 1899, som är en fiktiv framställning av Svend Povlsen med Edvin Adolphson i titelrollen hade premiär 1953. Trots att svensk teaterelit ånyo mobiliserats och trots att filmen visades i fyra grannländer lämnade den kritiken oberörd. Det räckte inte med korsade klingor i svartvitt när biograferna översvämmades av amerikanska äventyrsfilmer i färg. Det räckte inte heller med en imponerande rollista. Eller vad sägs om utöver redan nämnde Adolphson, Alf Kjellin, Gunnar Hellström, Hjördis Pettersson, Eva Dahlbeck, Ingrid Thulin, Elof Ahrle, Erik Hell, Douglas Håge m fl? 

En dansk efterföljare med samma titel och även den med fiktiv framställning av Svend Povlsen kom 1961. ”Göingehövdingen” var också namnet på en dansk TV-serie från 1992, återigen med Svend Povlsen som huvudperson. Ännu mera obemärkt var svensk televisions försök att dramatisera 1600-talets gränskrig i Skåne. Få kommer ihåg, ”Snapphanepojken” från 1972 även om flera vackert filmade vildmarksexteriörer med brusande vattendrag och lummiga lövskogar hämtades från Nordöstskåne. Direkt utskälld för förvanskning av historiska fakta blev den påkostade TV-serien om snapphanetiden 2006. 

Kanske ler den gode Edvard i sin himmel när han ser att hans egen film blev den hittills enda cineastiska succén i ämnet Snapphanar?

FOTNOT. Det fanns fler skånska  anknytningar till filmen ”Snapphanar” än Karl Ragnar Gierow och Edvard Persson. Oscar Ljungs dotter Birgitta slog sig även hon ner i Hästveda efter giftermål med Lars Nilsson, som var verksam i byggbranschen. Familjen flyttade på 1970-talet till Caracas i Venezuela där Oscar Ljungs barnbarn Lisa Ljung valdes till Miss Venezuela på 1980-talet och blev senare nr 8 i Miss World-tävlingen. Lisa bor numera i Florida där hon är verksam i fastighetsmäklar-branschen.

Share

Leave a Reply

Your email address will not be published.