Äntligen en vit jul?

Äntligen en vit jul?

Bor du i södra Skåne eller Halland är chansen/risken att få uppleva en så här stämningsfull jul bara två gånger av tio.
Foto: Tomas Gustavsson.

Av Billy Bengtsson

“När jag var barn var det riktiga vintrar med snöiga jular. Vi var övertygade om att den riktige tomten med sina stora stövlar lämnat avtryck i den djupa snön.”

Så har det låtit när den äldre generationen berättat om gamla tider. Att en temperaturhöjning ägt rum i vår tid, bekräftas av vetenskapen. Men är det lika sant att de vita jularna blivit färre? Viktor Rydbergs dikt “Tomten” återkallar en klassiskt kall och snörik jul. Långt senare avslöjade SMHI att Viktor Rydberg inte hämtat sin inspiration av rent faktiska förhållanden. En julafton av det slag som omger tomten i dikten kräver klart väder med sträng kyla samt fullmåne i högst två dygn före eller efter vintersolståndet.  Under Viktor Rydbergs egen tid (1828-1895) går det inte att hitta något bra exempel på sådana förutsättningar. De inträffade inte förrän långt efter det att Rydberg avlidit.

Jenny Nyströms tomtar och Viktor Rydbergs dikt är klassisk, svensk julnostalgi. Foto: Wikipedia

Ska man hitta jular med Rydbergskt kalla midvinternätter pekar SMHI istället på 1915 och 1923. Det senare året inträffade en julhelg som anses vara den kallaste någonsin åtminstone i södra Sverige. SMHI:s statistik visar att kalla jular ofta uppträder i serier som under åren 1913-1921, 1934-1941,  1962-1969 samt 2009-2012. Julen 1981 var den vitaste under 1900-talet följd av jularna 1915, 1919, 1923 och 1995.  Beryktad blev jul/nyår 1978 då snön och kylan behärskade hela Sverige för att kulminera i  den så kallade nyårsstormen vid årsskiftet. Då råkade Skåne och särskilt Österlen illa ut med följd att militärens bandvagnar körde ut med livsmedel till insnöade medborgare. 2012 var den senaste julen då snön täckte samtliga 21 väderstationer i Sverige. 

Riktigt snöfattiga var jularna 1924, 1932, 1953, 1974 och 1977. Särskilt varm var decembermånaden 1953 då varm luft sett över hela riket transporterades upp till våra breddgrader ända från Afrika med 12,2 grader så långt upp som i Falun. För södra Sveriges del uppträdde perioder av snöfria jular 1956-1961, 1970-1974 samt 1987-1994. Upp och nervända vädret rådde 1977 då det var kallare i Stockholm den 14 juli när kronprinsessan Victoria föddes, bara åtta plusgrader, än vad det var på julafton på Österlen då dansen kring granen tråddes i plus 13 grader. Juldagen inföll sedan med stormbyar som välte julgranarna på torgen och orsakade strömavbrott i Skåne. Men 1974 var heller inget bra år för årstidsromantikerna. Sommaren var regnig och kall. Julafton och juldagen inföll med strålande sol och med mer än 10 plusgrader i södra Sverige. 

I folksjälen har rotat sig att krig och ofärdstider för med sig sträng kyla. Det mest beryktade exemplet är vintrarna under andra världskriget då kylan slog till tidigt för att stanna kvar långt in på de följande vårarna till förfång för skördar och folkhushåll. Observeras skall att den extrema kylan inträffande endast under de tre första krigsvintrarna 1939-1940, 1940-1941, 1941-1942. Av dessa tre var den sistnämnda vintern strängast. Julhelgen 1941 var mycket kall och snörik med en medeltemperatur i Lund på minus tre grader under december. Den 13 december uppmättes minus 53 grader i Malgovik i Lappland, en temperatur som annars bara rapporteras från de sibiriska köldhålen.

Solen gick aldrig upp över beredskapen i norr dit unga frysande män sändes från södra Sverige för att bevaka gränserna mot Finland och Norge. Några av dem hade knappt varit utanför sin hemsockens gränser mer än när de gjorde rekryten. Så lantligt var Sverige fortfarande. De unga soldaterna ryckte in som vilsna ynglingar fyllda av tvivel på sig själva.  Men i ensam vakt under flammande norrsken mognade de till män med kärv iris i sina ögon som bekräftade att de sett mycket, hört mycket och varit med om mycket. 1941 var ett år då vädrets makter tycktes vilja bestraffa människorna för deras krigiska dårskap. Efter en lång och hård vinter blev försommaren varm och torr men sensommaren och hösten regnig och kall då skörden regnade bort sedan både potatis och spannmål på försommaren plågats av hetta och torka.

Den 24 februari 1942 inträffade seklets kallaste dag i Sverige med temperaturer som närmade sig minus 30 grader långt ner i Skåne. Det var så kallt att de vedeldade lokomotiven fick tas ur trafik och ersättas av koleldade lok. Foto: Wikipedia

Särskilt lång var vintern 1995-1996 med en snöstorm i Sydsverige redan till allhelgonahelgen trots att det rådde sommartemperatur så sent som i mitten av oktober. Den 17 november kom en ny snöchock och dagen före julafton föll snön återigen ymnigt. Julen blev den kallaste sedan 1923 med minus 23,8 grader i Kristianstad. Det var först i slutet av mars som södra Sverige och Danmark var snöfritt.

En vit jul har mindre önskvärda effekter än höjd julstämning. Vit jul betyder hala vägar, större risk för trafikolyckor och ökad vårdtyngd på lasarettens akutmottagningar. Ensam äldre person som ska ge sig ut för att hämta tidningen i brevlådan julaftonens morgon när regn frusit till is under snön kan i värsta fall tvingas fira resten av julen på närmaste lasaretts-ortoped. De som bor i Sydsverige och ändå längtar efter julesnö har störst chans att se sin önskan uppfylld högt uppe på någon ås i inlandet. Minst chans har de som bor längs väst- och sydkusten. Där förekommer det snö bara två jular av tio. Men den som flyttar från exempelvis Lund eller Halmstad till Växjö höjer chansen/risken att få uppleva en vit jul till åtminstone  till tre eller fyra gånger av tio.

Någon frågar: 

“Efter allt som sagts om klimatet är det väl fåfängt att hoppas på en vit jul?”

Svaret är: Absolut inte.  Att vi lever i klimatuppvärmningens tid är en sak för sig. En annan är att vädret styrs fortfarande av tillfälligheter. Den sista vita julen och den sista regniga midsommarhelgen har inte passerat.

Share

Leave a Reply

Your email address will not be published.