Julens trendigaste blomma

Julens trendigaste blomma

Av Margareta Sylvan

Skinka och ägghalvor hör fortfarande julen till. Tillsammans med Jansson, köttbullar och prinskorv. Men mycket förändras och byts ut. Lutfisk och bruna bönor, tillsammans med dopp i grytan, faller numera bort i många svenska hem. Det gröna och fisken tar större plats, förutom lutfisken då. Granen finns kvar men plockas ofta in redan till advent och allt fler ledslingor trotsar skenande elpriser och livar upp vintermörkret i trädgårdar och på balkonger. Och själv vill man ju bara hänga med. Vara i tiden och känna av vart trenderna tar vägen för att inte uppfattas som den mormor man trots allt är.

En julblomma är en mycket gammal tradition som trotsar alla trender och håller än i dag. Men är julstjärnan på väg att spela ut sin roll och har inte hyacinten blivit mer av en vårblomma? Och, handen på hjärtat, hur rolig är egentligen en mossbetäckt julgrupp med hyacinter och små tomtar? Är det kanske även här så att traditionen består men blommorna byts ut? 

Många har, åtminstone tidigare, inte kunnat tänka sig julen utan åtminstone EN julstjärna på soffbordet. Julstjärnan kom till Sverige i början av 1900-talet men fick sitt stora genombrott först på 60-talet. Från början klart lysande i rött, senare också i vitt och rosa men även spraymålad med glitter i silver, guld och blått. Ursprunget är Mexiko och den aztekiska mytologin berättar hur julstjärnan fick sin traditionella röda färg när en gudinna dog av brustet hjärta och hennes blod rann ner på julstjärnans blad och färgade dem röda. Rött var även aztekernas heliga färg och högbladen användes som rött färgämne och den vita mjölkvita saften som febernedsättande medicin.

Ett annorlunda sätt att exponera julstjärnan är nedsänkt i vatten. Lägg en blomsterfakir (metallform med taggar där stjälkarna kan fästas, du hittar dem i välsorterade blomsteraffärer eller på loppis) i botten på en vattenfylld glasvas och fäst blomman på fakiren. Under vatten får julstjärnan ett magiskt, nästan silvrigt utseende och bladnerverna framhävs.

Cyklamen, som förr också kallades alpviol, har också varit en omtyckt julblomma. Tidigare var de rosa och röda populära, idag tar de vita över allt mer. Cyklamenodling hörde förr till en av trädgårdsmästarens mer tidskrävande sysslor. Frön såddes i augusti och först året därpå, alltså efter nästan ett och ett halvt år, blommade den lagom till jul. En cyklamenknöl kan bli uppemot 30 år gammal och nå en diameter på upp till 3 decimeter. Prova att spara knölarna men tänk på att under sommaren ska knölen ligga torrt och i augusti är det dags att väcka den till liv. Ungefär som dahlior men tvärtom om ni förstår.

Just nu känns det som att amaryllisen trendar men har vi inte fått nog av Ernst Kirchsteigers fårskinnsklädda ljuskronor där hängande loppisgafflar trängs med uppochnervända amaryllis? Men visst är amaryllisen ståtlig och, som sagt, oerhört populär. Den finns dessutom i alla tänkbara varianter från maffigt fyllda blommor till mer anspråkslöst enkla och från klart röda till vita, spräckliga, rosa, aprikosa och randiga. Det kan vara svårt att välja men ta en där knoppen börjat titta fram och löken känns fast. Blomman har till och med blivit så populär att den fått sin egen dag. Den 19 november firas Amaryllisens dag. 

I Selma Lagerlöfs ”En saga om en saga” finns Legenden om Julrosorna där abboten Hans får se hur Göingeskogen, för att fira Jesu födelse, på julnatten förvandlas till en blommande lustgård. Det enda som lever kvar av denna lustgård är plantan som abbot Hans fick med sig – julrosen som varje år sänder upp sina vita blommor vid jultid.

Det finns en mängd myter kring julrosen. I grekisk mytologi berättas om hur ett par kungliga döttrar drevs till vansinne av Dionysos men botades av en siare som i gengäld krävde en tredjedel av riket. Det botemedel han använde var julros. En gång i tiden kallades julrosen även för prustrot, ett gammalt ord för att nysa. Nysningar ansågs kunna bota sinnessjukdomar genom att man kunde nysa ut det onda från hjärnan. 

Heleborus niger är det latinska namnet och betyder ungefär ”giftig mat”. Hela blomman är giftig och innehåller protoanemonin som är irriterande. Den kan ge sveda i munnen och magbesvär men även hjärt- och njurpåverkan samt klåda, utslag och irritation på händer. Man bör tvätta händerna när man handskats med julros, eller använda handskar. 

En julpsalm som de flesta känner till är ”Det är en ros utsprungen..”. Den har sitt ursprung från medeltiden då en munk, enligt sägnen, hittade en blommande ros i skogen på julafton. Det är naturligtvis julrosen som avses och enligt legenden fick även Jesus, vid sin födelse i Betlehem, en julros i gåva av en ung herdinna. Flickan var fattig och grät för att hon inte kunde ta med någon gåva men från hennes tårar växte julrosen fram ur den snötäckta marken. 

Så vad kan vara mer förbundet med julen än julrosen.

Share

Leave a Reply

Your email address will not be published.