Vart tog julbocken vägen?

Vart tog julbocken vägen?

Av Margareta Sylvan

Nej, inte den i Gävle. Att den går upp i rök nästan varje år, det känner vi till. I år var det faktiskt 5 år sedan sist. Trots bränderna envisas Gävle med att sätta upp den igen. Är tidningsrubrikerna när bocken till slut brinner värda besväret och de kostnader både uppsättning och bränder för med sig? 

Vissa medieanalytiker hävdar att den ändå har ett värde. Att den sätter staden på kartan. Gävlebocken har 26 000 följare på Twitter och 9 000 på Instagram. Men drar den turister? Och i så fall, kommer de under adventsveckorna och chansar på att få vara med om en happening? Eller kommer de under sommarhalvåret för att ta ett foto vid platsen där bocken står? En kvinna kanske tar en bild av sin man, lägger ut den på Facebook och kommenterar ”Min man brinner inte”. 

Men bocken som symbol går ända tillbaka till asatron. Tors vagn drogs av de två bockarna Tandgnissle och Tandglese och de lever vidare i många sagor, bland annat den om bockarna Bruse. Och bocken var tidigt en symbol för kraft och fruktsamhet. Uttrycket en ”riktig bock” om en utsvävande man är kanske äldre än vi tror.

Det finns belägg för att bocken funnits med sedan 1700-talet i julsammanhang. Ungdomar på landet gick runt bland gårdarna och underhöll med sång och enklare skådespel. En av dem var utklädd till bock med en mask gjord av halm. Hans uppgift var att spela pajas. Som tack fick de mat, dryck och pengar. Den här traditionen levde kvar en bit in på 1900-talet. Men redan under 1800-talet plockade borgarna i städerna upp traditionen genom att låta en till bock utklädd man dela ut julklappar. Alltså en föregångare till vår nutida tomte. I Finland lever den julklappsutdelande bocken fortfarande kvar i vissa områden. I många populära lekar förekom också en bock, ofta gjord i halm.

I ”Liten julvisa” med text av Sigrid Sköldberg-Petterson från 1901 beskrivs julbestyren:

”Se nu är ju allting klart, klart, klart.

Barnen rusa in med fart, fart, fart.

Vem står där i pappas rock?

Jo, det är vår julebock.

Han har säkert klappar.”

Under början av 1900-talet ersattes den julklappsutdelande julbocken av jultomten. Men det är en helt annan historia. 

Bocken, i halm och vackert dekorerad med röda band, levde ändå kvar i många svenska hem. Nu som en dekoration invid granen. Den tillverkades ursprungligen av de sista kärvarna från åkern och skulle bära med sig växtkraft och fruktsamhet för det kommande året. Nu ser man den sällan. Kanske har den flyttat utomhus och åtminstone till viss del ersatts av den idag mer populära bocken av granris.

Share

Leave a Reply

Your email address will not be published.